Mellan 1929 och 1975 var bl\u00e5betong ett frekvent anv\u00e4nt material i v\u00e4ggar och bj\u00e4lklag i svenska bost\u00e4der. Tyv\u00e4rr inneh\u00e5ller bl\u00e5betong radium, en radioaktiv substans som s\u00f6nderfaller och frig\u00f6r radon, en osynlig och luktfri gas som kan orsaka lungcancer.<\/p>\n\n\n\n
Att ha bl\u00e5betong i en byggnad inneb\u00e4r inte automatiskt h\u00f6ga radonhalter. Niv\u00e5n p\u00e5verkas av flera faktorer, bland annat vilka delar av konstruktionen som inneh\u00e5ller bl\u00e5betong och hur v\u00e4l ventilationen fungerar. F\u00f6r att avg\u00f6ra om det finns en radonrisk i ditt hus kr\u00e4vs en m\u00e4tning.<\/p>\n\n\n\n
Radonm\u00e4tning<\/strong><\/p>\n\n\n\n Genom att utf\u00f6ra en radonm\u00e4tning kan du f\u00e5 en klar bild av radonhalten i din bostad. M\u00e4tningen utf\u00f6rs med hj\u00e4lp av s\u00e4rskilda radondosor och ger ett resultat i Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq\/m3). I bost\u00e4der och allm\u00e4nna lokaler ligger gr\u00e4nsv\u00e4rdet f\u00f6r radonhalten p\u00e5 200 Bq\/m3 som \u00e5rsmedelv\u00e4rde.<\/p>\n\n\n\n Tv\u00e5 typer av radonm\u00e4tningar:<\/strong><\/p>\n\n\n\n